I huvudet på Antonia

Jag dog inte på kuppen, jag klarade mig galant igenom seminariet. Jag är så nöjd över mig själv och önskar att känslan kunde sitta i en hel vecka men jag gissar att den är som bortblåst imorgon. Nu har jag intagit min plats i soffan och skall snart lägga näsan i böckerna för att kunna vara "fri" ikväll när det är fotbollskväll här.

Jag vet varför jag är så himla nervös över muntliga uppgifter numera, för i gymnasiet var det inte riktigt samma sak för då låg det på en mycket lägre nivå och då kände jag mig ofta ganska säker på det jag stod och pratade om. Nu så känner jag mig väldigt mycket som en nybörjare. Det är många i klassen som har så mycket mer erfarenheter av arbetslivet och kan relatera saker till deras egna liv fast å andra sidan så är inte de 23 när de är klara med sin utbilning så det är ju både för och nackdelar. Jag får nog helt enkelt försöka ta lite mer plats.

Imorgon så har jag först en föreläsning mellan 8 och 11 och sedan blir det grupparbete innan jag ska möte upp fröken Kyrk för en fika, det var väldigt längesedan och nu har vi slått tag i saken. Efter fikan får vi se vad som händer. Nu måste jag sätta igång om det ska hända någonting.