I huvudet på Antonia

De här brillorna hittade Anton på en spårvagn på jobbet, de är typ ful-snygga. Jag ser ganska så smart ut med dem, det kan ju både vara för och nackdel men jag gillar det. Min syrra köpte ett par när vi var i Milano för att se lite mer vuxnare och smartare ut när hon började universitetet, de var ju självklart snygga också. Jag kanska borde ha de här om jag nu börjar plugga i vår. Det jag är rädd för är att jag inte ser hur fula de egentligen är, jag kanske har gått för långt på det här med den-smarta-looken, och missat själva poängen, passar jag i dem eller inte?! Anton snackade om att han ville ha dem som solglasögon, alltså sätta in färgat glas, jag sa att jag trodde det skulle bli jättefult, att jag passade mycket bättre i dem, så jag vet inte riktigt om jag vann den kampen och kan kalla dem för mina, men en sak är säker, jag kommer nog aldrig använda dem, det är styrka i dem och jag ser helt vimmelkantigt efter tio minuter. Nog om glas och ögon, nu ska jag ta en promenad ner till stan, gå till netto och handla makaroner och något annat välbehövligt. Jag älskar att gå runt på Netto och Lidl, plus att jag älkar att det är billigt. Hejdå